.

Den sista dagen i Berlin startade med att vi städade lägenheten vi hade i Prenzlauer Allée. Det var den orenda disken som satte igång diskussioner kring städningen. Det fanns en del spår efter gårdagens exklusiva femrättersmiddag som fanns kvar i lägenheten. En del tyckte det var städtantens uppgift, en del inte.

Det var inte många kvadratmeter vi delade på och man kan ju undra hur många fler dagar vi skulle klarat av.

Nu är vi "äntligen" i skolan igen efter att ha kommit hem inatt. Vi unnade oss en lång sovmorgon, det tär på krafterna att inte få sova ut på tolv dagar. Vi var ju också hemlösa den sista natten i Tysklands huvudstad. Den hemlösa natten i Berlin satte spår på tåget och båten då vi inte gjorde annat än chilla.

I Trelleborg möttes vi av två vänliga själar som rastade kärrorna och lämnade ett tunt lager av Micheline Pilot 3 däck på Statoil. Med farthållaren på, passerade milen och vi blev nästan chockade över att man kunde färdas i dessa hastigheter.

Efter 3 timmar i ett baksäte tillsammans med 2 välvuxna män kunde man höra ekot av våra knäskålar som knäcktes efter en ovan position mellan radhusen. I vanlig ordning hade vi slängt in något roligt citat här, men det finns tyvärr inga. Kanske säger något om resan mellan Trelleborg - GBG.

Man får nästan en känsla av att vårt arbete var färdigt, tills vi lade upp ett schema över de två närmsta veckorna. Det kommer bli många tidiga morgonar och ännu fler sena kvällar och nätter. Över 20 timmars material som ska bilda en ynka 40 minuters film. Vi kommer få arbeta hårt.

Nu väntar en 3 * 2 meters tavla med "att göra" saker.

På återseende.